Vi är Sverigehuset
Vi gör rum för utmanande idéer och unika lösningar. Med såväl platsen som människan i fokus bygger och förvaltar vi framtidens hem. Det ska vara hållbart och unikt, för dig och mig. Vi skapar hem att bo i, med mod och engagemang – tillsammans.
Välkommen hem!
Sverigehuset är en bostadsutvecklare som skapar hem där människor vill leva och bo. Med lång gedigen erfarenhet och brett kunnande arbetar vi med helheten från idé till bostad. Vi är idag verksamma i Västsverige. Sedan starten 1992 har vi utvecklat mer än 2500 bostäder.
Vår affärsidé är att långsiktigt utveckla attraktiva bostäder. Målsättning är att vara den bästa projektutvecklaren av bostäder. Detta genom att utveckla vackra, funktionella, hållbara och prisvärda bostäder till våra kunder. Våra bostäder utmärker sig bl. a. genom sina välkomnande entréer, vackra kök, rymliga badrum, rejäla och avskilda balkonger eller uteplatser, den gemensamma gårdsmiljön samt att de har låg energiförbrukning.
Inom Sverigehuset jobbar vi efter våra tre ledord: modiga, engagerade och tillsammans.
Modiga: Med en stark tro på varandra och oss själva utmanar vi satta mönster.
Vi bryter loss, testar nytt och tar täten. Det bottnar sig i en förkärlek för utmärkande arkitektur och hållbar design. Vi vill göra avtryck på såväl hus som bransch.
Därför är inget projekt det andra likt. Idag och imorgon.
Engagerade: Vi bryr oss på riktigt. Från balkongstorlek till badrumskakel. Från platsens förutsättningar till byggets möjligheter. För vi skapar hem. Hem med det lilla extra – för alla. Och med det stora engagemanget ställer vi inte bara krav på våra entreprenörer. Vi vårdar relationerna och är aldrig sena med den konstruktiva kritiken, skrattet och komplimangen. För vi vet och tror: att det är engagemanget som skapar förutsättningar för mod och gemenskap.
Tillsammans: Vi skapar och förvaltar – tillsammans. Vi är det familjära bolaget med det stora engagemanget. Det syns i allt vi gör, från nyfikenheten i varandras projekt till hur vi firar. Lika starka och rustade som våra projekt, är också vår familj.
Tillsammans är vi Sverigehuset.
Ledningen
I en bransch där konkurrensen är hård krävs det engagerad personal och ett högt tempo. Det är några av de utmaningar Sverigehusets ledningsgrupp står inför. Här följer en intervju med ledningsgruppen; Jonas Gustafson, Anna Henriksson och Peter Jakobsson, om hur de driver företaget framåt.
Vad är ert viktigaste uppdrag som ledningsgrupp?
– Det är väldigt viktigt att hålla ett högt tempo. I vår bransch är det ofta långa processer och om man inte jobbar med delmål eller uppföljning som vi gör, har projekten en tendens att ta lång tid. Tempo är oerhört viktigt för att driva projekten framåt, säger Anna.
- Det är också viktigt att få alla att känna sig delaktiga. Vi har kontinuerliga genomgångar av projekten där samtlig personal deltar. Vi informerar om hur
det går och hur det ligger till i tid så att alla, även de som jobbar med ekonomi eller förvaltning, kan bidra med sin kompetens. I och med att vi är ett ganska litet bolag är det viktigt att alla har förståelse för varandras arbete, säger Peter
Vilken typ av frågor arbetar ni med?
– Vi jobbar med Sverigehusets projektprogram, affärsplan och långsiktiga strategier. Som till exempel energikrav, social hållbarhet och hur vi ska bygga våra bostäder. Vi är kända för att bygga hus med välkomnande entréer, fina gårdar och generösa uteplatser eller balkonger. Vi satsar även mycket på fina kök och badrum. Vi måste ligga i framkant och vara tydliga med vad för typ av produkt vi vill leverera, säger Anna.
– Finansiering är också en stor fråga för oss. Både projektspecifikt, men även övergripande för bolaget, säger Jonas. Vi verkar i en kapitalintensiv bransch, vilket innebär att vi behöver hålla alla bankerna väl informerade om hur det går för oss och att vi är så transparenta som möjligt. Det är ett jobb som Peter lägger mycket tid på.
– Sedan Sverigehuset fick en ny ägare och blev en fristående koncern, med en projektdel och en förvaltningsdel, har det blivit extra viktigt att tydligt presentera material för bankerna. Det händer mycket beroende på konjunkturerna. Ett år kanske vi säljer 200 enheter men året därpå endast 50, medan förvaltningsdelen hela tiden är konstant. Därför måste vi vara tydliga mot våra intressenter och förklara var vi står och hur resultatet ser ut, säger Peter.
På vilket sätt satsar ni på er personal?
– Vår personal är vår viktigaste tillgång och det som får våra projekt att bli riktigt bra. Vi försöker pusha våra medarbetare att lära sig lite mer eller utvecklas inom ett område som kanske inte faller in i den vanliga rollen. Till exempel genom individanpassade utbildningar, säger Peter.
– En av våra styrkor är att vi är en liten organisation, säger Anna. Det är väldigt viktigt för oss att ha en engagerad personal och det är något vi jobbar mycket med genom att ha genomgångar en gång i månaden, morgonmöten på måndagar och alltid gemensamma fikapauser. När vi håller på med ett stort projekt lägger vi upp alla arkitektritningar på fikabordet och låter alla vara med i tyckande och tänkande. Vi tror att det skapar ett stort engagemang och delaktighet. Det är viktigt att ha högt i tak i organisationen.
Hur väljer ni ut projektgrupp för specifika projekt?
– Vi skapar team utifrån vilka vi tycker är bäst lämpade för det enskilda projektet. Vi har bra koll på våra medarbetares styrkor och svagheter, vissa är bättre under tidiga skeden och andra under själva projektgenomförandet, och det försöker vi matcha. Det är viktigt att vi drar nytta av alla våra styrkor, säger Anna.
– Eftersom vi ofta bygger bostadsrätter och hyresrätter i samma område, är det viktigt att vi har med oss kunskap
från vår förvaltningsorganisation också, säger Peter.
Projektgruppen
Projektet Almedals Terrasser var inte bara ett framgångsrikt projekt utan också startskottet för ett nytt arbetssätt. Läs intervjun med hela vår projektgrupp om varför projektet spelat en betydande roll för framtida projekt.
Hur tycker ni att Almedals Terrasser blev så här i efterhand?
– Vi är oerhört nöjda med Almedals Terrasser, säger Johan Åstradsson, projektledare på Sverigehuset. Jag är lagd åt det hållet att man alltid kan göra saker ännu bättre, men när det gäller Almedal så måste jag säga att det blev full pott på i stort sett allt. – Det jag tror vi var väldigt duktiga på under processen med Almedals Terrasser var att vi fick fram projektet väldigt snabbt. Man pratar gärna om hur långsamma alla processer brukar vara, men här gick arbetet och alla kommunala processer oerhört smidigt, menar Anna Henriksson som är Sverigehusets vice VD och bolagsjurist.
Ett projekt brukar vanligtvis ta minst sex–sju år, men inte projektet i Almedal. Vi började någon gång under 2011 och våren 2016 var alla bostäder klara. Då får man lite perspektiv på hur snabbt det faktiskt gick.
– Precis, annars kan man ofta tycka att processerna ibland är lite sega. Men när det gällde Almedal gick det otroligt smidigt. Vi på ABAKO arkitektkontor var med tidigt och tittade på vad man kunde göra, säger arkitekten Christer Sernhede.
Hur var det att vara med så tidigt i processen?
– Det var otroligt bra, fortsätter Christer. Vi kunde börja rita tidigt och föra diskussioner med alla inblandade i projektet. Vi fick göra om och göra rätt i vissa fall, men till slut blev allt jättefint och bättre än vi först tänkt.
– Vi fick kasta om vissa saker i projekteringen, säger Johan. Fasadlösningen var först tänkt att bestå av mer glas än vad resultatet till slut blev. I stället blev det ljust tegel och mörk sockel, vilket blev fantastiskt.
– Det här projektet formade vårt nuvarande arbetssätt. Vi ville få fram projektet snabbt och började jobba ihop med vår arkitekt, mäklare och kommunikationsbyrå i ett tidigt skede. Tillsammans identifierade vi mervärden för kunden. Vi kom fram till att Almedal skulle vara ett jättebra läge för förstagångsköpare. Därför valde vi att bygga många små yteffektiva enrummare med en gemensam takterrass, vilket visade sig vara ett bra drag. Vi blev ett otroligt tight team som jobbade fram projektet gemensamt på väldigt kort tid, säger Anna.
Hur gick försäljningen?
– Den gick kanon, säger Gustav Johansson, mäklare för projektet. Vi hade ungefär 350 anmälda till säljstarten och de flesta som kom gillade projektet och var intresserade av att köpa. Lokalen vi använde vid säljstarten var den tidigare markägarens egen, en gammal järnhandel, som stod på samma plats som huset skulle byggas på. Det var en otroligt häftig lokal som vi fyllde med tillval och kök som intressenterna kunde känna på.
– Det var väldigt viktigt för oss att vi hade ett så bra samarbete med både markägaren och de intilliggande gamla fina koloniträdgårdarna, säger Anna och fortsätter. Jag tror det är viktigt att kunna befinna sig på platsen vid en säljstart. Man kan peka och visa för köparen så att hen kan skaffa sig en uppfattning om området.
Hur viktigt är projektets varumärke och kommunikationen?
– Det är förstås väldigt viktigt. Varje projekt hos oss är ett eget varumärke och får sin egen identitet. Sverigehuset står lite mer i bakgrunden. Där tycker jag vi sticker ut från många av våra konkurrenter. Många konkurrenter har sitt färdiga koncept och det spelar ingen roll var deras hus ligger. Varje projekt hos oss är unikt och det ska speglas även i kommunikationen och säljmaterialet, säger Anna.
– När vi jobbar fram ett nytt projekts varumärke och koncept, utgår vi alltid från det vi diskuterar i projektgruppen i ett tidigt skede, säger Anna Troglin, projektledare på Linderoths. Vi tittar på platsen och målgruppen, utifrån det skapar vi en berättelse som genomsyrar hela kundresan. En berättelse som den specifika målgruppen gärna vill ta till sig. På det sättet får varje projekt en egen identitet, ett eget värde och kan prata för sig själv. – Just när det gällde Almedal var säljmaterialet väldigt viktigt. Almedal var ganska okänt för köparna och många visste inte var Almedal låg. I kommunikationen tog vi fasta på de korta avstånden, att visa hur många minuter det var till stan, hur nära det var till Korsvägen och till Chalmers.
– Trenderna visade också att vår målgrupp intresserade sig för rurbanism, att bo mitt i staden men ha tillgång till natur och odlingsmöjligheter. Cykeln var viktig och att kunna umgås i gemensamma utrymmen, då boytan krymper. Därför var takterrassen, avstånden och området viktiga att lyfta i kommunikationen.
– Många andra bygger likadana hus på helt olika platser, utan hänsyn till målgrupper och omgivande natur, säger Johan. Vi tittar istället på målgruppen i ett tidigt skede. Först därefter ritar arkitekten huset och kommunikationsbyrån tar fram ett marknadsföringsmaterial som är anpassat till målgruppen. Det tror jag är det mest ultimata sättet att jobba på.
På vilket sätt plockade ni in platsens historia i huset?
– Jag och Christer pratade väldigt mycket om hur vi kunde göra någonting extra och samtidigt väva in platsens historia i själva huset. Teglet vi använde var inspirerat av Lyckholms fabriker som låg i närheten, men vi kände också att vi ville göra någonting mer. Då kopplade vi in Gunilla Bergström från ABAKO arkitektkontor som är både arkitekt och konstnär, säger Johan. – Vi bestämde oss för att ge Gunilla fria händer och utsmycka glaspartierna i trapphusen. Hon ritade ett mönster där hon vävde in Kanoldhistorien med sin choklad och humle från bryggeriet som en gång fanns i området, säger Christer.
– Det som var roligt var att man tog detta beslutet trots att alla lägenheterna redan var sålda, säger Gustav.
– Vi ville ge någonting mer. Inte bara för de boende, utan också för de förbipasserande i området, säger Johan.
Vad är skillnaden mellan att jobba med Sverigehuset jämfört med andra aktörer?
– Vissa av de större drakarna brukar ha en mer byråkratiskt arbetsprocess. Engagemanget är sällan lika stort och deras projektledare lite mer bakbundna. Som arkitekt är det roligare och lättare att jobba med Sverigehuset, säger Christer
– Det är flexibiliteten, säger Gustav. Och så tycker jag det är väldigt roligt att sitta med tidigt i ett projekt och kolla på planritningar och marknadsföringsmaterial. Problemet med många andra
är att de styrs av en central enhet som bestämmer allt. De vet sällan vilken typ av kundgrupp som söker sig till området. Sverigehuset har däremot lätt att anpassa sig. Man gör det väldigt personligt och går in med sin själ i varje enskilt projekt.
Hur mycket kan man ta ut svängarna som arkitekt?
– Ta ut svängarna vill man såklart alltid göra. Man vill gärna sätta ett avtryck. Men samtidigt så ska det också fungera. Vi jobbar väldigt mycket med det funktionella och tycker att det är viktigast. Sen ska det självklart se fräckt ut, men det är egentligen funktionen man jobbar med som mest och det är det som är den största utmaningen, säger Christer.
– Så tänker en bra arkitekt och någon vi gärna samarbetar med, säger Anna.
På vilket sätt jobbar ni med hållbarhet?
– Till exempel har vi en långsiktig strategi att bygga hyresrätter blandat med bostadsrätter, i våra hus eller kvarter. Det är inte bara ett rent affärsmässigt beslut, utan också någonting som främjar den sociala hållbarheten, säger Anna.
Varför är det viktigt att blanda hyresrätter och bostadsrätter?
– Vi tror att det skapar mervärde för de människor som lever där. Vi försöker hela tiden tänka social hållbarhet när vi jobbar. Ett exempel är ett projekt i Kviberg där vi byggde hyres och bostadsrätter med gemensamma gårdar och parkeringar i samarbete med Poseidon, säger Johan.
– Det visade sig bli mycket bra, säger Anna. Ett annat exempel är vårt projekt i Nya Hovås där vi är grannar med Familjebostäder och istället för att göra egna garage har valt att ha gemensamma garage och även gemensamma gårdar. Vi tror att det skapar mervärde.
Hur tänker ni kring miljö och ekologisk hållbarhet?
– Det finns redan högt ställda baskrav som alla måste rätta sig efter, säger Anna. Om vi lyckas få ner energiförbrukningen till 45 kilowatt som i Hovås Hills, i stället för kraven från kommunen som är 60, så är vi såklart väldigt glada för det. Vi utgår från platsen och målgruppen och utifrån det skapar vi det optimala projektet. I Almedal var vi först i Sverige att införa en elbilpool i en BRF. Vi satsade även på lite extra utrymme för cyklar. Då utgick vi väldigt mycket från just målgruppen.
Är det någonting som köparna efterfrågar?
– Man kan säga att det är en av alla saker man nämner på visningarna, säger Gustav. Just när det gäller Sverigehuset frågar folk ofta vad som skiljer Sverigehuset från andra. Då får man berätta att de inte är en stor byggherre, utan snarare ett mindre bolag som lägger väldigt mycket tid och kraft på till exempel fasaderna och innergårdarna. I Almedal blev det ett lusthus i mitten av innergården med fina planteringar runt om. Samma sak gäller interiört, med fina HTH-kök, fina tillval som Marrakech-kakel i Almedal, där köparna oftast får chansen att påverka själva. – Vi måste hela tiden göra allting lite bättre för att sticka ut, tillägger Johan.
– Det som vi lärt oss de senaste åren, är att vi ser varje enskilt projekts förutsättningar, säger Anna. Almedal är ett jättebra exempel på det, där såg vi förutsättningarna som platsen kunde erbjuda. – Det är också en fjäder i hatten att man vågar ta sig an projekt som kanske inte ligger i fullt så attraktiva områden, säger Gustav. Det är ett risktagande, men också väldigt ansvarsfullt tycker jag. Och om man pratar design tycker jag Sverigehuset sticker ut. Jag ser stora likheter med hur det fungerar i Danmark. I Köpenhamn bygger man extremt gediget men också modernt och det tycker jag Sverigehuset också lyckas med.
Våra fastigheter
Kvarteret Avant, Göteborg
Arkitekt: Bornstein & Lyckefors Arkitekter
Antal bostäder: 119 hyresrätter
Inflyttning: 2023
I kvarteret Avant i Lundbypark har vi tillskapat ett kvarter innehållandes 119 hyresrätter samt 86 bostadsrätter. Hyresrätterna ägs och förvaltas av Sverigehuset.
Kvarteret SoHå, Göteborg
Arkitekt: Bornstein & Lyckefors Arkitekter
Antal bostäder: 52 hyresrätter
Inflyttning: 2022
I samma kvarter har Sverigehuset även uppfört 24 bostadsrätter, ett äldreboende med 117 platser, 18 bostäder med särskilt stöd, en restaurang, ett gym, en frisör och en servicebutik.
Kvarteret Stiernhielm, Mölndal
Arkitekt: White Arkitekter
Antal bostäder: 135 hyresrätter
Inflyttning: 2014-2015
I samma kvarter har Sverigehuset även uppfört 113 bostadsrätter.
Kaptenen, Kvibergs Terrasser, Göteborg
Arkitekt: Arkitektbyrån Design AB
Antal bostäder: 57 hyresrätter
Inflyttning: 2015
I samma kvarter har Sverigehuset även uppfört 148 bostadsrätter.
Havskatten 17, Mölndal
Antal bostäder: 66 hyresrätter
Antal kvadratmeter kommersiella ytor: 2 394 kvm
Under 2018 genomfördes en påbyggnad av fastigheten för att tillskapa ytterligare 18 hyresrätter.
Havskatten 3, Mölndal
Antal lägenheter: 72 hyresrätter
Antal kvadratmeter kommersiella ytor: 3 605 kvm
Under perioden 2016-2018 har omfattande renovering skett av fastigheten med stambyte och invändig renovering av flertalet lägenheter.
Tölö Gårdar, Kungsbacka
Arkitekt: Werner Arkitekter AB
Antal Bostäder: 30 hyresrätter
Inflyttning: 2017
I samma område har Sverigehuset uppfört ytterligare 49 bostadsrätter, både som kedjehus och flerbostadshus.
Östra Hamngatan 17 och 19
Antal kvadratmeter kommersiella ytor: 5 537 kvm
Förvaltningen
En stor del av Sverigehusets kugghjul består av långsiktigt ägande av fastigheter. Men hur jobbar vi med förvaltningen? Här följer en intervju där våra förvaltare får prata fritt om långsiktighet, uthyrningsprocesser och hur vi upprätthåller en bra dialog med våra hyresgäster.
Hur ser ert arbete ut?
– Vi är en förvaltningsorganisation med för närvarande fem personer, säger Annika Tell som är förvaltningschef på Sverigehuset. Främst har vi bostadsfastigheter i vårt bestånd men vi har även bostadsfastigheter med inslag av kommersiella lokaler. Vi har både äldre och nyproducerade fastigheter vilket kräver olika typer av fastighetsskötsel. Vi hyr in extern fastighetsskötsel och våra fastighetsskötare har arbetat med oss i många år och de har mycket god kunskap om fastigheterna.
Varför är det viktigt att förvalta i egen regi?
– Man lär känna sina fastigheter och sina hyresgäster på ett helt annat sätt jämfört med om man anlitar ett externt förvaltningsbolag, säger Kajsa Gustafson som är förvaltare på Sverigehuset. Vi är närvarande och vi ser vad som fungerar och inte, vilket gör det lättare att fatta rätt beslut i våra förvaltningsfrågor.
Hur går uthyrningsprocessen till?
– Vi annonserar lediga lägenheter främst på Boplats, men har även andra samarbetspartners för annonsering av lediga lägenheter som ligger utanför Göteborg. Vi anger vissa kriterier som vi vill att våra blivande hyresgäster ska uppfylla.
Ni bygger vissa områden där ni blandar bostads och hyresrätter. Hur fungerar det?
– Det fungerar väldigt bra skulle jag säga. Att blanda bostads- och hyresrätter bidrar till en integrerad bostadsmarknad där alla samhällsgrupper är representerade, säger Kajsa. När vi bygger våra kvarter så har vi en tanke på långsiktigt ägande vilket medför att vi är mycket noga med att omgivning och gårdar blir bra, vi kommer själva att finnas på plats under många år framöver.
Hur ser dialogen ut med era hyresgäster?
– Jag tycker att vi har en väldigt bra dialog, säger Ingela Callgard som är förvaltningsassistent på Sverigehuset. Hyresgästerna ringer inte bara om felanmälningar, utan också för att prata i allmänhet om hur det är att bo i våra fastigheter. Vi får bra och viktig information genom dessa samtal.
– Som hyresvärd är det viktigt att vara lyhörd för våra hyresgästers idéer och önskemål. Vi vill bibehålla en bra relation med våra hyresgäster med målsättningen att de skall trivas i sitt boende och stanna länge, säger Annika. Vi arbetar aktivt med hyresgästrelationer på många sätt. I julas till exempel anordnade vi ett glöggmingel där vi bjöd in alla hyresgäster från två av våra fastigheter vid två olika tillfällen så att vi kunde samtala med dem på ett naturligt sätt om vad de tyckte var bra och mindre bra. Det är också viktigt att skapa möjligheter för våra boende att träffa varandra så att de får en god relation, vilket ökar acceptansen och hänsynen. Vi anordnade även i höstas en stor gårdsfest i ett av våra områden, där både våra hyresgäster i våra fastigheter samt de boende i bostadsrätterna som vi byggt var inbjudna. Stämningen var jättebra och vi fick mycket feedback från samtliga boende i kvarteret, vilket vi tar med oss till nästa byggnation.
Hur jobbar ni långsiktigt med era fastigheter?
– I de nyproduktionsprojekt som vi genomför med hyresrätter har vi utgångspunkten att vi ska äga och förvalta fastigheten under mycket lång tid. Det gör att vi kan motivera att bygga med material och system som i det korta perspektivet kan verka dyra, men som ger en god förvaltningsekonomi i ett längre perspektiv, säger Kajsa.– Att bygga vackra och attraktiva hus och lägenheter innebär också att vi får en lägre omflyttning, vilket såklart är gynnsamt för oss.
– Vi tänker likadant när vi renoverar våra äldre fastigheter, säger Annika. Bra och hållbara material är viktiga för oss och det vinner alla på.
På vilket sätt jobbar ni med miljöfrågor?
– Vi satsar på miljövänlig el. Vi har förändrat vår sophantering och installerat kärl för återvinning av avfall, även i våra äldre fastigheter. Vi väljer miljövänliga alternativ när vi bygger och renoverar men det finns alltid en förbättringspotential när det gäller vår miljö, säger Nedeljko Blazevic, förvaltare
på Sverigehuset.
Hur fördelar ni era arbetsuppgifter?
– På förvaltningsavdelningen händer det alltid väldigt mycket, ingen dag är den andra lik, vilket är otroligt spännande, säger Patrik Lundin, förvaltare på Sverigehuset. Våra förvaltare arbetar med de övergripande förvaltningsfrågorna för våra fastighetsbestånd, med geografisk uppdelning.
– Vi hjälper även till med uppgifter i arbetet med nya byggprojekt, tillägger Nedeljko. Vi är ett relativt litet företag och vi försöker alltid avlasta varandra i den mån det går.
Era ägare säger att de skall öka Sverigehusets fastighetsbestånd från 450 hyreslägenheter till 1000 inom loppet av sex–sju år. Vad tänker ni kring det?
– Vi ser klart fram emot det, säger Annika. Vi har idag en väl fungerande förvaltningsavdelning där system och struktur är på plats. Vi är väldigt bra på det vi gör och ett utökat fastighetsbestånd skall bli både spännande och väldigt roligt.
Samhällsengagemang
Under 2020 har Sverigehuset valt att stötta Göteborgs Kyrkliga Stadsmission. Stadsmissionen är en partipolitiskt och obunden ideell organisation med målsättningen att göra något åt utanförskapet i samhället.
Johanneskyrkan i Masthugget är ett av naven för verksamheten, där tusentals individer får grundläggande behov såsom mat, kläder och värme tillgodosedda. I en intilliggande byggnad har stadsmissionen dessutom boenden med särskilt stöd. Sverigehusets sommaraktivitet i år blev att fixa utemiljön vid Johanneskyrkan och på så sätt stötta organisationen i sitt fina arbete. Det blev en dag med plantering, brödutdelning, städning, färdigställande av nya altaner, firande och härligt umgänge. Sverigehuset har markanvisning i anslutning till Stadsmissionens verksamhet i Masthugget och har därför ett särskilt intresse av samverkan och samarbete och att skapa en trygg och bra närmiljö.
Stort och varmt tack till Ulla och Gerhard Hobohms stiftelse som möjliggjorde denna satsning.
Kontakta oss
Vårt kontor
Sverigehuset Göteborg
Östra Hamngatan 19, 3 tr
411 10 Göteborg
Tel: 031-775 03 20
Besöksadress: Östra Hamngatan 19, Göteborg
för hyresgästfrågor
Sverigehuset Förvaltning
Östra Hamngatan 19, 3 tr
411 10 Göteborg
Tel: 031-757 79 00
forvaltning@sverigehuset.se
Besöksadress: Östra Hamngatan 19, Göteborg
Medarbetare
Jonas Gustafson
Styrelseordförandejonas.gustafson@sverigehuset.se
Anna Henriksson
VDTelefon: 0722-40 94 80
anna.henriksson@sverigehuset.se
Peter Jakobsson
CFOTelefon: 0733-99 90 46
peter.jakobsson@sverigehuset.se
Anneli Johnsson
Ekonomi / BostadsrättsadministrationTelefon: 0706-19 20 03
anneli.johnsson@sverigehuset.se
Sara Dahlström
ProjektutvecklareTelefon: 0708-93 28 79
sara.dahlstrom@sverigehuset.se
Hanna Hall
ProjektutvecklareTelefon: 0702-45 99 65
hanna.hall@sverigehuset.se
Christoffer Verschuur
ProjektutvecklareTelefon: 0725 - 89 97 46
christoffer.verschuur@sverigehuset.se
Kajsa Gustafson
Biträdande projektledareTelefon: 031-757 79 00
kajsa.gustafson@sverigehuset.se
Annika Tell
FörvaltningschefTelefon: 031-757 79 08
annika.tell@sverigehuset.se
Nedeljko Blazevic
FastighetsförvaltareTelefon: 031-757 79 00
nedeljko.blazevic@sverigehuset.se
Patrik Lundin
FastighetsförvaltareTelefon: 031-757 79 00
patrik.lundin@sverigehuset.se
Ingela Callgard
FörvaltningsassistentTelefon: 031-757 79 00
ingela.callgard@sverigehuset.se