Projektet Almedals Terrasser var inte bara ett framgångsrikt projekt utan också startskottet för ett nytt arbetssätt. Läs intervjun med hela vår projektgrupp om varför projektet spelat en betydande roll för framtida projekt.

Hur tycker ni att Almedals Terrasser blev så här i efterhand?
– Vi är oerhört nöjda med Almedals Terrasser, säger Johan Åstradsson, projektledare på Sverigehuset. Jag är lagd åt det hållet att man alltid kan göra saker ännu bättre, men när det gäller Almedal så måste jag säga att det blev full pott på i stort sett allt. – Det jag tror vi var väldigt duktiga på under processen med Almedals Terrasser var att vi fick fram projektet väldigt snabbt. Man pratar gärna om hur långsamma alla processer brukar vara, men här gick arbetet och alla kommunala processer oerhört smidigt, menar Anna Henriksson som är Sverigehusets vice VD och bolagsjurist. 
Ett projekt brukar vanligtvis ta minst sex–sju år, men inte projektet i Almedal. Vi började någon gång under 2011 och våren 2016 var alla bostäder klara. Då får man lite perspektiv på hur snabbt det faktiskt gick.
– Precis, annars kan man ofta tycka att processerna ibland är lite sega. Men när det gällde Almedal gick det otroligt smidigt. Vi på ABAKO arkitektkontor var med tidigt och tittade på vad man kunde göra, säger arkitekten Christer Sernhede.

Hur var det att vara med så tidigt i processen?
– Det var otroligt bra, fortsätter Christer. Vi kunde börja rita tidigt och föra diskussioner med alla inblandade i projektet. Vi fick göra om och göra rätt i vissa fall, men till slut blev allt jättefint och bättre än vi först tänkt.

– Vi fick kasta om vissa saker i projekteringen, säger Johan. Fasadlösningen var först tänkt att bestå av mer glas än vad resultatet till slut blev. I stället blev det ljust tegel och mörk sockel, vilket blev fantastiskt.
– Det här projektet formade vårt nuvarande arbetssätt. Vi ville få fram projektet snabbt och började jobba ihop med vår arkitekt, mäklare och kommunikationsbyrå i ett tidigt skede. Tillsammans identifierade vi mervärden för kunden. Vi kom fram till att Almedal skulle vara ett jättebra läge för förstagångsköpare. Därför valde vi att bygga många små yteffektiva enrummare med en gemensam takterrass, vilket visade sig vara ett bra drag. Vi blev ett otroligt tight team som jobbade fram projektet gemensamt på väldigt kort tid, säger Anna.

Hur gick försäljningen?
– Den gick kanon, säger Gustav Johansson, mäklare för projektet. Vi hade ungefär 350 anmälda till säljstarten och de flesta som kom gillade projektet och var intresserade av att köpa. Lokalen vi använde vid säljstarten var den tidigare markägarens egen, en gammal järnhandel, som stod på samma plats som huset skulle byggas på. Det var en otroligt häftig lokal som vi fyllde med tillval och kök som intressenterna kunde känna på.
– Det var väldigt viktigt för oss att vi hade ett så bra samarbete med både markägaren och de intilliggande gamla fina koloniträdgårdarna, säger Anna och fortsätter. Jag tror det är viktigt att kunna befinna sig på platsen vid en säljstart. Man kan peka och visa för köparen så att hen kan skaffa sig en uppfattning om området.

Hur viktigt är projektets varumärke och kommunikationen?
– Det är förstås väldigt viktigt. Varje projekt hos oss är ett eget varumärke och får sin egen identitet. Sverigehuset står lite mer i bakgrunden. Där tycker jag vi sticker ut från många av våra konkurrenter. Många konkurrenter har sitt färdiga koncept och det spelar ingen roll var deras hus ligger. Varje projekt hos oss är unikt och det ska speglas även i kommunikationen och säljmaterialet, säger Anna.
– När vi jobbar fram ett nytt projekts varumärke och koncept, utgår vi alltid från det vi diskuterar i projektgruppen i ett tidigt skede, säger Anna Troglin, projektledare på Linderoths. Vi tittar på platsen och målgruppen, utifrån det skapar vi en berättelse som genomsyrar hela kundresan. En berättelse som den specifika målgruppen gärna vill ta till sig. På det sättet får varje projekt en egen identitet, ett eget värde och kan prata för sig själv. – Just när det gällde Almedal var säljmaterialet väldigt viktigt. Almedal var ganska okänt för köparna och många visste inte var Almedal låg. I kommunikationen tog vi fasta på de korta avstånden, att visa hur många minuter det var till stan, hur nära det var till Korsvägen och till Chalmers.
– Trenderna visade också att vår målgrupp intresserade sig för rurbanism, att bo mitt i staden men ha tillgång till natur och odlingsmöjligheter. Cykeln var viktig och att kunna umgås i gemensamma utrymmen, då boytan krymper. Därför var takterrassen, avstånden och området viktiga att lyfta i kommunikationen. 

 – Många andra bygger likadana hus på helt olika platser, utan hänsyn till målgrupper och omgivande natur, säger Johan. Vi tittar istället på målgruppen i ett tidigt skede. Först därefter ritar arkitekten huset och kommunikationsbyrån tar fram ett marknadsföringsmaterial som är anpassat till målgruppen. Det tror jag är det mest ultimata sättet att jobba på. 

På vilket sätt plockade ni in platsens historia i huset?
– Jag och Christer pratade väldigt mycket om hur vi kunde göra någonting extra och samtidigt väva in platsens historia i själva huset. Teglet vi använde var inspirerat av Lyckholms fabriker som låg i närheten, men vi kände också att vi ville göra någonting mer. Då kopplade vi in Gunilla Bergström från ABAKO arkitektkontor som är både arkitekt och konstnär, säger Johan.  – Vi bestämde oss för att ge Gunilla fria händer och utsmycka glaspartierna i trapphusen. Hon ritade ett mönster där hon vävde in Kanoldhistorien med sin choklad och humle från bryggeriet som en gång fanns i området, säger Christer.
– Det som var roligt var att man tog detta beslutet trots att alla lägenheterna redan var sålda, säger Gustav.
– Vi ville ge någonting mer. Inte bara för de boende, utan också för de förbipasserande i området, säger Johan.

Vad är skillnaden mellan att jobba med Sverigehuset jämfört med andra aktörer?
– Vissa av de större drakarna brukar ha en mer byråkratiskt arbetsprocess. Engagemanget är sällan lika stort och deras projektledare lite mer bakbundna. Som arkitekt är det roligare och lättare att jobba med Sverigehuset, säger Christer
– Det är flexibiliteten, säger Gustav. Och så tycker jag det är väldigt roligt att sitta med tidigt i ett projekt och kolla på planritningar och marknadsföringsmaterial. Problemet med många andra 
är att de styrs av en central enhet som bestämmer allt. De vet sällan vilken typ av kundgrupp som söker sig till området. Sverigehuset har däremot lätt att anpassa sig. Man gör det väldigt personligt och går in med sin själ i varje enskilt projekt.

Hur mycket kan man ta ut svängarna som arkitekt?
– Ta ut svängarna vill man såklart alltid göra. Man vill gärna sätta ett avtryck. Men samtidigt så ska det också fungera. Vi jobbar väldigt mycket med det funktionella och tycker att det är viktigast. Sen ska det självklart se fräckt ut, men det är egentligen funktionen man jobbar med som mest och det är det som är den största utmaningen, säger Christer.
– Så tänker en bra arkitekt och någon vi gärna samarbetar med, säger Anna.

På vilket sätt jobbar ni med hållbarhet?
– Till exempel har vi en långsiktig strategi att bygga hyresrätter blandat med bostadsrätter, i våra hus eller kvarter. Det är inte bara ett rent affärsmässigt beslut, utan också någonting som främjar den sociala hållbarheten, säger Anna.

Varför är det viktigt att blanda hyresrätter och bostadsrätter?
– Vi tror att det skapar mervärde för de människor som lever där. Vi försöker hela tiden tänka social hållbarhet när vi jobbar. Ett exempel är ett projekt i Kviberg där vi byggde hyres och bostadsrätter med gemensamma gårdar och parkeringar i samarbete med Poseidon, säger Johan.
– Det visade sig bli mycket bra, säger Anna. Ett annat exempel är vårt projekt i Nya Hovås där vi är grannar med Familjebostäder och istället för att göra egna garage har valt att ha gemensamma garage och även gemensamma gårdar. Vi tror att det skapar mervärde.

Hur tänker ni kring miljö och ekologisk hållbarhet?
– Det finns redan högt ställda baskrav som alla måste rätta sig efter, säger Anna. Om vi lyckas få ner energiförbrukningen till 45 kilowatt som i Hovås Hills,  i stället för kraven från kommunen som är 60, så är vi såklart väldigt glada för det. Vi utgår från platsen och målgruppen och utifrån det skapar vi det optimala projektet. I Almedal var vi först i Sverige att införa en elbilpool i en BRF. Vi satsade även på lite extra utrymme för cyklar. Då utgick vi väldigt mycket från just målgruppen.

Är det någonting som köparna efterfrågar?
– Man kan säga att det är en av alla saker man nämner på visningarna, säger Gustav. Just när det gäller Sverigehuset frågar folk ofta vad som skiljer Sverigehuset från andra. Då får man berätta att de inte är en stor byggherre, utan snarare ett mindre bolag som lägger väldigt mycket tid och kraft på till exempel fasaderna och innergårdarna. I Almedal blev det ett lusthus i mitten av innergården med fina planteringar runt om. Samma sak gäller interiört, med fina HTH-kök, fina tillval som Marrakech-kakel i Almedal, där köparna oftast får chansen att påverka själva. – Vi måste hela tiden göra allting lite bättre för att sticka ut, tillägger Johan.

– Det som vi lärt oss de senaste åren, är att vi ser varje enskilt projekts förutsättningar, säger Anna. Almedal är ett jättebra exempel på det, där såg vi förutsättningarna som platsen kunde erbjuda. – Det är också en fjäder i hatten att man vågar ta sig an projekt som kanske inte ligger i fullt så attraktiva områden, säger Gustav. Det är ett risktagande, men också väldigt ansvarsfullt tycker jag. Och om man pratar design tycker jag Sverigehuset sticker ut. Jag ser stora likheter med hur det fungerar i Danmark. I Köpenhamn bygger man extremt gediget men också modernt och det tycker jag Sverigehuset också lyckas med.